Om mitt år som utbytesstudent i Arizona 10/11

Igår kväll åkte jag och Karli på bio. Vi såg en jättebra film som heter the roommate, karli tyckte inte alls om den men jag älskade den. Om ni får chansen, se den! 
I dag har det varit 25 grader ute och sol hela dagen. Jätteskönt! Jag åkte med Frank och Sammy och åt lunch på ett ställe, sen när vi kom hem bestämde jag mig för att gå på promenad. Det var så skönt att bara gå och lyssna på musik så jag tänkte inte så mycket, förrän det var tid att gå tillbaka, och jag insåg att jag var rätt vilse. Trodde att jag visste var jag var på väg, men sen visade det sig att jag gått söder i stället för öst, och att jag gått alldeles för långt. Var ute i nästan 2 timmar och var inte sådär superglad när jag kom hem. Inser nu i efterhad när jag kollar på kartan att jag gått nästan en mil, men det var skönt och jag tror nog att jag kan säga att jag blivit lite brunare :) på kvällen åkte jag till Jesper, Rianna och Nick och umgicks med dem.



The roommate trailer

Jag har sagt det förut men säger det igen. TACK till ni (typ 3 personer, och ni vet vilka ni är) som kommenterar på nästintill varenda inlägg jag skriver. Uppskattar det jättemycket, och det gör det mkt roligare att skriva. Och tack till er andra som kommenterar iaf lite nu och då.
Till resten.. Jag har väldigt mycket mer läsare än jag någonsin ens hoppades på att jag skulle få när jag började skriva den här bloggen. Jag förväntar mig inte att alla ska kommentera varenda inlägg, och speciellt inte alla läsare jag inte ens har en aning om vilka det är. Men det skadar ju inte att skriva någon rad lite då och då... Och en del av er hade jag faktiskt hoppats på skulle kommentera lite mer.
Vill inte låta sur, men det är lite tråkigt att ha så många läsare men så lite kommentarer..

Jag börjar bli amerikansk. Och jag tvivlar på att det är positivt.
För ett tag sedan funderade jag seriöst på att köpa utsvängda jeans med nitar och glitter på byxorna, i nån månad sådär tyckte jag att det var riktigt snyggt och gick runt i varenda affär och letade efter någonting i den stilen som jag skulle tycka om. Samma period letade jag dessutom febrilt efter någon snygg hoodtröja i någon glad färg. Det, tillsammans med ett par glittriga flipflop och handväska med nitar är ett superbra exempel på vad som anses vara snygga kläder för en tonåring här. Rätt illa va? Tyvärr tycker jag fortfarande att det är helt okej, men inte tillräckligt för att jag själv skulle kunna använda det. Det är bara irriterande eftersom att jag då med typiska svennestilen med vita converse, skinnjacka och axelväska känner att JAG har fula kläder eftersom att alla runt omkring mig går runt i kläder som de man hade i femman och som de i Sverige skulle ha sett ut som värsta mobbningsoffren om de hade på sig.
ÅH EN ANNAN SAK. Det här måste jag skriva om. Tjejerna i min skola har på sig innomhustofflor. Ja, alltså såna här fluffiga mjuka tygtofflor man typ sover med. I skolan. Innan trodde jag att USA var ganska före Sverige med modet, men NEJ inte alls. Gud vad jag uppskattar den svenska stilen.
Skulle kunna skriva så mkt om skillnaderna mellan Sverige och USA men det skulle ta mig flera timmar. Känns som att varenda liten sak är annorlunda, och nu när jag varit här i 6 månader kan jag inte låta bli att insé hur bra Sverige verkligen är... Dessutom har jag blivit lat. Jag kan komma på mig själv med att bli fett irriterad om de närmsta parkeringsplatserna är upptagna och vi måste GÅ 50 meter till ingången i stället för 20. Guess this is America. Gillar en del saker dock men tro mig vad jag kommer uppskatta en hel del grejer så mycket mer när jag kommer hem!


Sedona (som för övrigt är ett av de finaste ställerna jag varit på)

Måste berätta om en rolig sak som hände idag nu när jag ändå skriver. Jag gick och pratade med Marte när vi gick in på tjejtoaletten. Vi pratar alltid norska och svenska med varandra i skolan eftersom ingen kan förstå vad vi säger (det är en sak jag kommer sakna sen hehe) och jag håller på att förklara någonting för henne. När vi går in till toaletterna blir det helt plötsligt knäpptyst och alla stirrar på oss. Våran kompis Stephanie spärrar upp ögonen och utbrister: "Did you just say fuck this?!". Jag måste tänka efter ett tag och sen går det upp för mig att jag sa faktiskt. "Oooh.. no i said faktiskt. Which means actually in Swedish" förklarade jag och alla började skratta. Hade aldrig ens tänkt på hur likt faktiskt och fuck this är innan.
Något jag lärt mig här är att det är ett väldigt No no att svära och säga fula ord. Hade en konversation med min värdsyster häromdagen. "So you seriously mean nothing happens if you cuss at school and your teacher can hear you?" "yeah.. they don't care haha".....

I veckan har vi spitir week igen. Spitit week har vi varje vecka innan en skoldans. På lördag är det MORP (prom baklänges), vilket är en speciell dans de flesta skolor har. Till skillnad från Homecoming och Prom är det tänkt att tjejerna ska fråga killarna, till skillnad från det traditionella killen frågar tjejen. I början var det tänkt att jag skulle gå med en stor grupp av kompisar, men nu verkar det inte som om de ska gå längre och ärligt talat vet jag inte om jag har lust. Jag antar att jag "borde" passa på och gå på så mycket som möjligt när jag är här, men jag kan inte låta bli att tycka att skoldanserna är ganska töntiga... temat på morp i år är att man ska klä ut sig som en karaktär från en film. Har frågat runt lite, och har hört av folk att de ska klä ut sig till bla schrek och turtles. Får se hur jag gör med det... Prom ska jag definitivt gå på ialla fall, men det är inte förrän i slutet av April.
Under spirit week klär man i alla fall ut sig efter ett visst tema varje dag i en vecka. Det här tycker jag faktiskt är en kul idé, men eftersom min skola är så stor är school spiriten inte alls speciellt stor när det kommer till just spiritweeks; det är inte alls många som klär ut sig vilket är lite tråkigt. Dock älskar jag the assemblies (mamma, pappa klaga inte på att jag använder ett engelskt ord, finns faktiskt ingen bra översättning) som de har i aulan varje fredag som avslutning av spirit week.

Tänkte äntligen skriva om resan till kalifornien förra helgen.. På fredag morgon blev jag upphämtad av Alex, hennes mamma och Marte för att åka till Kalifornien. Det var inte direkt någon speciell anledning till att vi åkte, men Alex har bott i Laguna Beach i flera år när hon var mindre så vi hade tidigare bestämt att det skulle vara så kul, och att vi måste åka dit tillsammans någon gång.
Resan började inte direkt superbra, eftersom vi redan efter en halvtimme blev stoppade av en polis för fortkörning, vilket bara var väldigt surt eftersom vi inte alls körde för fort, men polisen var en idiot och jätteotrevlig så kan väl skylla på det. Här i USA får man tydligen välja mellan två alternativ om man blir fast för fortkörning. 1) betala böter och få fortkörningen inskrivet i sina papper eller 2) betala för körskola (och inte få brottet inskrivet). Alexs mamma valde trafikskola i 4 timmar haha. Bilresan dit var rätt lång, det tog ungefär 6 timmar men jag och Marte satt och kollade solsidan i baksätet nästan hela resan.  

     
På väg dit + Huntington beach

När vi kom till Welcome to California - skylten gick vi ut och tog bilder. Var lite kompiskt hur vi stod i mjukisbyxor och posade, och varenda lastbil (till och med nån enstaka polisbil) körde förbi och tutade var femte sekund. När vi kom fram åkte vi direkt till Alexs mammas föräldrar som har ett hus i Yorba Linda, Orange County där vi skulle sova första natten. Åh vad jag älskade stället de bodde på. Jag älskar Arizona för jag tycker att det är coolt med att alla hus ser likadana ut och att det är platt överallt med massa stora berg runt omkring. Jag älskade Yorba Linda för att alla hus såg helt olika ut och för att det var så grönt överallt och massor av backar och kullar.

     
Laguna Beach

På lördagen åkte vi till Huntington Beach, och tittade på Alexs morbror som surfade ett tag. Sen gick vi omkring ett tag på stranden där det var volleyball turneringar och massor av folk, och det var jättesoligt och skönt ute. Efter det tog vi lunch på en jättegod restaurang som låg på andra sidan gatan, och åkte sedan vidare till Newport beach och Laguna. Åhh jag gillar verkligen Californien, och jag fullkomligt älskade Laguna Beach. Det var som ett litet samhälle precis vid stranden omgivet av berg. Precis som på film så var nästan alla hus byggda uppe på bergen också, med världens havsutsikt. Jag tror att det är väldigt mycket rika som bor där,för en del av huset som låg högst upp i berigen var inte lite lyxiga. Det var jättemysigt att bara gå omkring i Laguna och gå in i alla små affärer och boutiqer, till skillnad från där jag bor i AZ, där allt är uppbyggt så att man ska ha bil om man vill shoppa.

      
Huntington beach

På kvällen gick vi och shoppade ett tag och åt middag och sen åkte vi tillbaka till hotellet i Dana Point (10 minuter från Laguna) där vi sov den natten.
På söndagen gjorde vi inte så mycket mer än att packa ihop våra grejer och åka hem. Det var en väldigt kort resa men det var så kul! Och det bästa av allt... jag ska tillbaka till Cali om 2 veckor igen med Rotary och alla utbytesstudenter!

Video från Cali! Ignorera slutet, det är ett internskämt haha.

hur allting är större i USA. Det här är SMÖR.

                         

Idag åker jag förresten till CALIFORNIAAAA med mina kompisar Marte och Alex (+ Alex's mamma). Vi ska spendera hela morgondagen i Laguna beach och jag har en känsla av att det kommer bli awesomeeee.
Kommer hem på söndag men tar med mig datorn så ska försöka uppdatera nån gång när jag är där.

Har inte uppdaterat på ett tag. Känns lite som att antingen händer det saker hela tiden och då har jag inte tid att skriva, eller så händer inget och då har jag inget att skriva om. Veckan har varit som vanligt. Skolan börjar bli tråkig. Eller är rätt tråkig ärligt talat. På många sätt är high school precis som i film. Det finns gula skolbussar, en klocka meddelar när lektionen börjar och slutar, amerikanska flaggor finns i varje klassrum och det finns skoldanser och temaveckor. Häromdagen satt jag inne i matsalen och åt lunch. Jag och mina kompisar sitter alltid utomhus eftersom att det alltid är soligt och varrmt, och att man till skillnad från i den överfulla och överluftkonditonerade skolcafeterian faktiskt kan höra vad den bredvid en säger. Häromdagen när vi satt inne så lade jag faktiskt märke till att det är som i film; vid ett bord sitter basketspelarna, vid ett annat baseball och softball spelarna, vid ett annat de äckliga sunkiga killarna som slafsar när de äter och spotar i papperskorgen och vid ett annat football-spelarna och sina flickvänner. Dock är det inte alls lika tydligt som i mean girls, men på många sätt är high school som i film.

Det som jag tror gjorde mig lite besviken är att i stället för som i the OC och One Tree Hill där det känns som om alla är mogna, och gör allt som gör high school så coolt - går på skoldanser, basketmatcher, är med i klubbar mm - känns det lite som att vara tillbaka på mellanstadiet.

Överallt springer det runt skrikande freshen och sophomores (omogna 13-15-åringar). Alla har ryggsäckar inågon knallig färg (inget fel med det - just sayin). Du kan knappt lämna lektionen för att gå på toa utan att ha någon träbit, linjal, papperslapp eller liknande eftersom att det är enda beviset på att du inte skolkar och faktiskt är på lektion. Skulle du dock missa en lektion eller vara väldigt sen får dina föräldrar ett automatiskt telefonsamtal som talar om att du inte dykt upp idag. Har du dessutom en väldigt sträng lärare (allt beror på läraren) och smsar under lektion kan du ha otur och din mobil kan sändas till the office.

Jag är jätteglad att jag valt att gå på high school ett år. Många personer här tappar hakan och fattar inte alls varför jag vill gå ett år i USA när det inte ens räknas. Om jag hade behövt gå 4 år på BHS skulle jag nog också undrat det. Men jag antar också att skola är skola, oavsett var i världen man befinner sig.
Det jag vill säga är bara att high school i många fall är väldigt annorlunda från det man kanske hoppas och önskar. Jag tycker att det är jättecoolt och roligt att vara här, och att varje person som har möjlighet ska ta chansen att åka - men var också beredd på att allt kanske inte kommer vara lika underbart och perfekt som man tror. I början kommer det vara svårt att få vänner, och det tar ett tag att komma in i engelskan. Mitt år har hittilsl varit så mycket bättre än jag någonsin kunnat hoppas - men jag hade nog önskat att skolan skulle vara roligare och annorlunda haha... Kanske lite mer som på film.



My best friend My and I i slutet av november!

Har fått lite frågor på sistonde som jag tänkte svara på..

Du som frågade om pledge of allegiance, jag översatte den såhär:
"Jag ger min tro till den amerikanska flaggan och till republiken för vilket den står, en nation under gud, odelbar med frihet och rättvisa för alla."

Tänker du på engelska?
Om jag är i skolan så tänker jag mest på engelska, av den anledningen att det blir för jobbigt att lyssna på läraren som pratar engelska, sen tänka på svenska och sedan ta anteckningar och prata på engelska. Det är mycket lättare att bara tänka engelska än att hela tiden översätta till svenska fram och tillbaka. När jag är ensam tänker jag dock mest på svenska. Ibland kommer det naturligt engelska meningar men det beror lite på vad jag gör och om jag är ensam eller med kompisar! :)

Jag kollade bakåt i arkivet och såg när du fick placering och då stod det "Ända sedan jag fick beskedet idag på skolan", fick du det på skolan? Hur? :) Ringde de dig eller fick du mail? Hoppas du har det bra! Kram
Det var min kontaktperson i Sverige som vidarebefodrade mailet om min placering till mig. Jag kollade mailen i skolan och höll på att dö när jag läste vad det stod haha. Dock hade jag fått allting på posten också när jag kom hem den dagen. Tror att det var nästan precis ett år sedan idag föressten!! Den 21:a Januari om jag inte minns fel!

Jag hörde det här hemma i sverige också! (om skjutningen i tucson) har du påverkats av det på nåt annat sätt än moment of silence?
Inte speciellt mycket.. De pratar väldigt mycket om det på nyheterna fortfarande och flaggan var på halv stång dagen efter, men inte så mycket mer än det.

Vad kostar visumet?
Jag är inte helt säker.. men tror att det var 1050 kronor för själva visumet. Sen tillkommer dock kostnader så som fotografi till det och resa till och från stockholm (de kräver en personlig intervju på ambassaden) mm..:)

Okej, jag överlevde. Lyckades säga allt utan att göra bort mig. Efter jag sagt the pledge sa jag också "and did you know that H&M, IKEA and the famous band Abba are all from Sweden? Well, now you do!" Så det var inte speciellt svårt eller nått att vara orolig över direkt. Efteråt var det flera som inte visste att jag skulle säga det som kom fram och frågade om det var mig de hade hört på morgonen.
Annars har min dag varit rätt bra. Har insett att jag verkligen gillar teater även om det är lite utmaningar med att man ska improvisera inför hela klassen och spela upp massa scener. Har också insett att det måste vara sjukt jobbigt att vara lärare utan att ha hjälp av en elev som gör alla 150 kopior åt en. 
Under lunchen stod jag vid the foreing language table och spelade svensk musik. Inte för att en enda person var intresserad att komma fram och läsa om Sverige men det var rätt kul att missa lektion för att stå och lyssna på Boten Anna och Markoolio på högsta volym.

Jag är nervööööööössss. Den här veckan har vi någonting som heter foreign language week. Vi hade ingen skola igår pga Martin Luther King day, så det är en kort vecka med endast 4 dagar. Varje dag har vi ett speciellt språk, som idag var det franska, i övermorgon tyska, på fredag spanska och i morgon INTERNATIONAL. Jag har berättat tidigare hur vi varje morgon ställer oss up och säger den amerikanska pledge of allegience. Det betyder att alla amerikaner lägger handen på hjärtat och säger "I pledge allegiance to the flag of the United States of America, and to the republic for which it stands, one nation under god, indivisible with liberty and justice for all."
Eftersom det är foreign language week, så ska pledge of allegiance varje dag sägas på ett annat språk. För ett tag sedan frågade min franskalärare om jag skulle vilja säga den på svenska, och ja sa ja.
Så anledningen till att jag är nervös är för att min röst kommer gå ut över hela skolan i morgon bitti och om jag skulle göra bort mig, så kommer ungefär 2500 elever plus 200 lärare eller så höra det. Inte så att det är svårt eller nått, men jag är ändå lite nervös.
Eftersom jag tar franska och är med i franskaklubben (haha) så hade vi ett bord med massa rolig fakta, posters, musik mm under lunchen idag. I fredags gjorde vi även matchande t-shirtar under lektionen som alla hade på sig.
Eftersom det är international i morgon, så ska alla utbytesstudenter även ha ett bord, så jag, Jesper, Marte och Thiago från brasilien ska ta med oss bilder, musik och annat att visa upp.


             

Känns som om tiden bara rinner förbi och jag har inte ens tid att skriva om hälften av allt som jag har för mig.. Inser att hälften av mitt år redan är förbi och att jag "bara" har 5 månader kvar. Ärligt talat känns det inte så jobbigt att jag har så lite tid kvar (även om 5 månader trots allt är en lång tid).. Jag älskar mitt liv och att bo här, men jag börjar sakna mitt riktiga hem.
I går var jag med Frank & Sammy på en internationell festival i Downtown Chandler. Det var inte så mycket att se efentligen, men det var så varmt och soligt ute så det var skönt att bara gå omkring och titta på allt. När jag kom hem satt jag ute och solade och skypade en lång stund med mina föräldrar. På kvällen åkte vi ut och åt middag och sen åkte jag till the mall med Alex, Rachel & Marte.
Har glömt att berätta om förra helgen. På lördagen åkte jag på ett surprise birthday party för Rianna som är Jespers värdsyster. Det var i en park och hon hade ingen aning om att vi skulle ha det för henne. Alla hade gömt sig och sen närhon kom dit hoppade vi ut och skrek "surprise!". Vi åt pizza och spelade lite volleyball mm. På kvällen åkte jag hem till Karli som hade en middag för alla utbytesstudenter. Var mycket trevligt.
På söndagen då jag och Alex åkte och såg Phoenix Suns (NBA basket). Min värdfamilj har säsongsbiljetter vilket betyder att de har biljetter till nästan varenda hemmamatch så jag och Alex åkte ensamma med tvärbanan in till Phoenix för att se Phx - Cleveland. Det är så himla kul att gå på basketmatcher i USA, det är så mycket stämning och arenan är alltid full med publik. Under pauserna är det alltid massa underhållning av the phx suns dance team (dansare) och maskoterna springer runt och kastar ut t-shirtar mm.
Detvar en jättebra match dessutom, och när jag och Alex gick därifrån (5 minuter tidigare) var det lika. Det slutade med att phx vann med 106 - 98.



Rianna


US Airways center (arenan) med Chase Field (AZ diamondbacks baseball arenan) till vänster


Under nationalsången (som dom alltid spelar innan en match, oavsett om det är NBA eller high school)

En sak som är väldigt annorlunda här i USA jämfört med Sverige är hur kristet det är. Jag vet att jag skrivit om det förut men det är någonting som faktiskt är en stor del av den amerikanska kulturen. Innan jag kom hit trodde jag att det inte alls skulle vara så mycket religion i Arizona, utan att det mer skulle vara i "bibelbältet" i sydöstra/mellersta USA. Visst, jag har massor av vänner som inte går i kyrkan eller tror på gud, men majoriteten av alla som bor här går faktiskt till kyrkan. Dock så är alla som går till kyrkan här- till skillnad från i Sverige - inte alls speciellt konservativa. De flesta troende är folk jag aldrig någongsin skulle kunnat gissa är såna som går till kyrkan.

Min nyår var lite speciell. Jag åkte till Tiffany som hade ett new years party. Det var massa folk där och vi hade roligt tillsammans och spelade lite spel mm. Vi lekte bla en lek som faktiskt var jätterolig.
Vi var två lag (tjejerna på ett och killarna på ett) som båda skulle gå runt i området och knacka dörr. Båda lagen skulle börja med en penny (10 cent) och hos första huset fråga om de hade någonting större eller av mer värde en pennyn. Vid första huset fick vi en marshmallow. Sen vid nästa hus skulle vi fråga samma sak och fick då en tennisboll. Så skulle vi fortsätta tills tiden var ute och det lag som hade fått störst eller värdefullast grej vann. Vi tjejer vann såklart eftersom vi fick hem en julgran. Och vi fuskade inte heller.. haha. Sen innan tolvslaget satt vi alla i vardagsrummet och såg nedräkningen från New York.
Några av de som var på festen var väldigt kristna så tyvärr blev det lite så att nyår som ju i Sverige är rätt stort och party utvecklades till att i stället handla om gud. Jag har ingenting emot att gå till kyrkan då och då här, och jag respekterar deras tro men nyår är inte direkt en sån högtid. Den delen var inte riktigt som jag hade hoppats på, men förutom det hade vi iaf väldigt roligt och det var ett bra sätt att fira in det nya året på.


Watching the ball drop (countdown) at Times Square, seconds before midnight

Nu har jag gått 5 dagar med mitt nya schema. Måste säga att jag är jätteglad med alla schemaändringar jag gjort, och jag är säker på att den här terminen kommer bli bra. Första timmen har jag nu Engelska. Har bytt engelska helt så har nu en jättesnäll lärare som heter Mrs. Morgan. Hon verkar också väldigt chill, till skillnad mot min förra engelskalärare och bryr sig inte oom man äter eller dricker på lektionen ochom man smsar osv.
Andra timmen har jag teater. Är glad att jag bytte till en rolig klass där vi mest leker lekar mm. Det första teaterläraren sa var att "when you are done with this class, in the end of this semester, not a single one of you will have any probems at all with speaking in front of a big group", vilket ju låter bra även om det självklart kommer krävas mycket jobb för att uppnå det också. I dag var vi tvugna att ensamma spela upp en scen från när vi var små inför hela klassen.
Tredje timmen är jag lärarassistent till min förra marketing klass haha. Lärarassistent är kanske lite att ta i, det jag får göra är i princip att rätta prov. När det inte finns nått att göra sitter jag bara där och gör mina läxor eller gör vad jag vill. Fjärde timmen är fortfarande franska, och femte är i stället för Economics som är en terminskurs Goverment.

Jag vet inte om ni har hört om det som hände i Tucson (ca 2h härifrån) i lördags. Det var en man som skjöt 16 personer varav 2 dog och en är allvarligt skadad. Vi pratade om det i dag i Government och det gick också ut i högtalarna över hela skolan om att Obama önskat att Amerika skulle ha ett moment of silence för de drabbade så då fick vi vara tysta ett tag.
I slutet av förra veckan var det också skottlossning i Chandler mall, som ligger ca 15 minuter från där jag bor. Det var så att en brottsling hade av misstag blivit utsläppt ur fängelset, och hade då åkt till köpcentret. Sen var det poliser där som var och letade efter honom och när han såg dem började han skjuta mot dem. Det var ingen som blev skadad förutom en av poliserna han sköt mot tror jag, men det här var  på nyheterna i hela USA och även i England eftersom sånt tydligen händer här. Var lite läskigt eftersom det är så nära, men förutom det är brottslighet är ingenting jag märkt av alls sen jag kom hit.
Jag har också börjat ta en klass som heter Life connections. Verkar jättelätt och vi har inga läxor, tests eller quizzes alls. Det vi har gjort hittills är ett collage om oss själva och också börjat prata lite om olika kulturer. Inte speciellt seriöst vilket jag inte direkt klagar på.

Har glömt att berätta om Flagstaff och "polarexpressen".. Okej så grejen var att när de pratade om att vi skulle åka polarexpressen så trodde alla att det skulle vara skitcoolt och att man skulle få träffa tomten och att hela tågbanan skulle vara upplyst med lampor mm eftersom att man måste köpa biljetterna ett år i förväg. Själva resan var inget speciellt alls. Den varade en och en halvtimme och jag skulle inte rekomendera den. Det var några tomtenissar i varje tågvagn som läste polarexpress-sagan och sen fick man sjunga julsånger halva resan och träffa tomten en minut när han gick igenom vagnen för att ge en jinglebell till varje barn. Överskattat. Men vi åkte iaf till Flagstaff på Söndagen och sov där en natt. I Flag som ligger ca 3h bilresa härifrån, var det KALLT och blåsigt (det visade sig att det var ca 3 minusgrader och men jag har vant mig vid att det aldrig är riktigt kallt i AZ så jag tyckte att det var svinkallt). På måndagsmorgonen åkte vi pulka ett tag och sen åkte vi hem. Det var min värdfamilj, deras kusiner, morföräldrar och gammelmormor. Var en kort resa men jag fick se lite snö i alla fall vilket var roligt. Jag är ganska glad att slippa kylan och snön för att vara ärlig. Samtidigt som jag måste erkänna att jul utan snö inte känns som en riktig jul. 

                                

Har fått en del frågor på sistonde så tänkte ha en frågestund. Ställ era frågor här och så svarar jag om några dagar! Kan inte fatta att det är nyårsafton i morgon (idag för er i sverige). Kommer i håg förra året då jag stod på tolvslaget och var så lycklig eftersom det var "i år jag åker!". Kan inte fatta att det går så fort och at det var så länge sen.. Kan tänka mig att det är många som läser min blogg som kommer tänka precis så på tolvslaget det här året. Jag hoppas att alla ni som läser min blogg, att min familj och släkt och mina vänner får ett jättebra gott nytt år. Tyvärr kommer jag inte kunna tänka att "i år åker jag till USA" den här nyårsaftonen, utan ist "I år åker jag hem", vilket kanske inte är lika kul men det är ändå 6-7 månader kvar av mitt utbytesår. Och när jag väl ska åka hem ser jag fram emot att få träffa alla igen. Hittills har mitt år varit bättre än jag nånsin kunnat hoppas på, och jag är säker på att resten av det kmr bli minst lika bra. Puss på er alla och gott nytt år!!

huset

"The Polar Express comes to life when the train departs the Williams Depot for a journey through the dark and quiet wilderness for a special visit to the "North Pole." Enjoy hot chocolate and cookies while listening to the magical story. Watch the joy on the children's faces when the train arrives at the North Pole, where Santa Claus and his reindeer are waiting!"

This is what I'm doing tomorrow. Coming home monday night!

I torsdags åkte jag över till min första familj på kvällen och sov över där tills på fredagen. På fredagen förberedde vi hela dagen genom att baka och laga mat eftersom de skulle ha ett christmas party på kvällen. Kändes lite konstigt och sorgligt eftersom julafton inte alls kändes som julafton, men det var ändå en rolig dag och partyt var rätt roligt. Både Tiffany och Alex kom över ett tag vilket gjorde det mycket roligare.
I dag väcktes jag tidigt av Sammy som kom in på mitt rum och väckte mig eftersom vi skulle öppna paket. Fick jättemycket grejer när det var Hannukah men fick lite småsaker i min julstrumpa ändå. Senare åkte vi till en italiensk restaurang för lunch och efter det blev jag skjutsad till Danielle, min andra värdsyster, där jag firade jul med hennes mammas släkt.


första värdsfamilj -corey, shelley, conner, faith


faith, lauren & ella (kusiner)


baileeeey

Ja, rubriken säger väl allt. Det är dan före dan före dopparedan idag. Har inte minsta julkänslor.. Som jag skrev i förra inlägget såhar jag inte speciellt mycket hemlängtan längre. Den värsta perioden var i September/Oktober när jag varit hemifrån så pass länge, men samtidigt varit i USA så pass kort tid att jag inte kände mig hemma och att det här var mitt liv. Dock kan jag inte förneka att julen känns konstig att inte fira i Sverige, med min familj och allt som hör julen till.. tex julbak, adventsljusstakar, advent, julkalendern och framför allt snö. Det finns en andledning till att man firar jul med sina nära och kära, och jag saknar det just nu.

I måndgs var jag med Karli. Meningen var att vi skulle baka julgodis hemma hos henne men tyvärr hade inte hennes värdfamilj alla ingredienser som behövdes för svenskt julgodis, och att ta sig någonstans utan bil är ju som jag sa tidigare rätt omöjligt. Så jag bakade muffins istället.. Är ett ganska klart exempel på hur mycket julkänsla jag har. Men vi hade roligt i alla fall och det här är bara en jul i mitt liv som jag inte kommer fira hemma. Den här julen kommer minst sagt bli annorlunda (speciellt eftersom min värdfamilj knappt firar jul) men det är bara att göra det bästa utav det!
Tack föressten till Kerstin & Micke för erat julkort! :)


               
                                          Karli & Jag, normala som vanligt